DNA-tester som avelsrådet rekommenderar att göra innan parning.
rcd4-PRA och CLAD ska alla hundar som används i avel ha känd status på enligt Hälsoprogram 1 till SKK.
Kopia på testresultat från rcd1-PRA och DM skickas till SISK:s avelsråd.
| IRLÄNDSK RÖD SETTER | CLAD | Hälsoprogram nivå 1 | Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala |
| rcd1-PRA | Laboklin | ||
| rcd4-PRA | Hälsoprogram nivå 1 | Norges veterinärhögskole (NMBU), Oslo | |
| DM | Laboklin | ||
| IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER | CLAD | Hälsoprogram nivå 1 | Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala |
| rcd1-PRA | Laboklin | ||
| rcd4-PRA | Hälsoprogram nivå 1 | Norges veterinärhögskole (NMBU), Oslo | |
| vWd1 (von Willebrands disease type 1) | Universitetskliniken, Utrecht, Laboklin |
GRÖN MARKERADE TESTER är tester som måste vara registrerade i SKK:s Hunddata och SKK:s Avelsdata innan godkännande av avelshane, avelstik och innan parning om hundarna inte är hereditärt fria.
Kom ihåg inför DNA-testet
Ska du till veterinären för att DNA-testa din hund? Här är tre saker att tänka på inför besöket.
- Ta med hundens stamtavla, SKK:s blankett för DNA-test och remiss från det laboratorium skal ska analysera testet.
- Det är också klokt att stämma av med din rasklubb innan du testar din hund, för att höra om det är ett DNA-test som klubben rekommenderar och anser vara relevant och tillförlitligt för rasen.
- Fyll i Medgivande registrering av DNA resultat, som du skickar in med provsvaret från laboratoriets DNA-remiss samt den generelle blanketten från SKK.
Generell blankett för DNA-test som ska registreras av SKK. Används tillsammans med laboratoriets DNA-remiss:
https://www.skk.se/globalassets/media---skk.se/uppfodning/halsa/a14-dna-blankett.pdf
Medgivande för registrering av DNA resultat i SKK:s hunddata bas samt SKK avelsdata bas:
https://sisk.se/images/artikelbilder_1200x800/avel/avel_neutral/Medgivande%20registrering%20av%20DNA%20resultat.pdf
Remisser
NMBU för att testa rcd4-PRA: https://dyresykehuset.nmbu.no/vetlab/dna-tester-hund
SLU för att testa CLAD samt von Willebrands sjukdom:
https://www.slu.se/forskning/forskningsinfrastrukturer/infrastrukturer-vid-slu-tillgangliga-for-externa-anvandare/hgenlabtest/hund/
LABOKLIN för att testa rcd1-PRA samt DM:
https://laboklin.com/se/products/genetics/
Information kring de olika sjukdomar som SISK uppmanar hundar som används i avel har känd DNA status på.
SKK har godkänd ett hälsoprogram, nivå 1 på Rcd4-PRA samt CLAD.
Det innebär att alla hundar som godkänns som NY avelshane eller NY avelstik samt önskar annonsera på PLANERAD PARNING ELLER LÄGGA UT ANNONS FÖR VALPAR FÖDDA måste ha känd status som fri eller bärare.
UTOMNORDISKA IMPORTER SOM SKA ANVÄNDAS I AVEL SKA HA GODKÄND STATUS SOM FRI ELLER BÄRARE PÅ rcd1-PRA, rcd4-PRA, CLAD OCH DM SAMT HA A ELLER B HÖFTER.
.............................
rcd4-PRA
PRA (progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn för en grupp ögonsjukdomar som ger liknande symptom. Hos Irländsk röd setter och Irländsk röd och vit setter (och även inom de andra setterraser) förekommer en variant av PRA kallad rcd4-PRA (rcd4 står för rod-cone degeneration 4). Det kan dock förkomma även andra varianter av PRA inom raserna. Sjukdomen orsakar en progressiv tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) i näthinnan. Symtomen är initialt sämre mörkerseende och nattblindhet, slutstadiet är blindhet. Sjukdomen debuterar vid 3–10 års ålder.
Rcd4-PRA nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att den drabbade hunden fått sjukdomsanlaget från båda sina föräldrar. Ögonlysning kan avslöja klinisk PRA, men påvisar inte anlagsbärare eller genetiskt affekterade individer som ännu inte blivit kliniskt drabbade.
DNA-test
Den mutation som orsakar rcd4-PRA hos gordonsetter, engelsk setter och irländsk setter har identifierats av forskare inom molekylärgenetik. Genförändringen finns på kromosom 17 i en gen kallad C2orf71. Norges veterinärhögskola tillhandahåller ett DNA-test för mutationen med vilket hundarna kan klassas som normala/fria, anlagsbärare eller genetiskt affekterade av rcd4-PRA.
En ”fri” hund har inte ärvt defektanlaget från någon av sina föräldrar. En anlagsbärande hund har ärvt anlaget från ena föräldern och riskerar därmed att föra detta vidare till sina eventuella avkommor. Anlagsbärare riskerar däremot inte att själva bli kliniskt affekterade av just rcd4-PRA. Eftersom flera varianter av PRA kan förekomma går det dock inte att utesluta att de kan drabbas av PRA orsakad av någon annan genförändring. En genetiskt affekterad hund har ärvt den defekta genvarianten från båda sina föräldrar och kan förväntas utveckla PRA någon gång under sin livstid. En genetiskt affekterad hund får inte användas i avel oavsett klinisk status. Det är inte heller tillåtet att para två anlagsbärande hundar med varandra.
Hälsoprogram, nivå 1
SKK:s avelskommitté har, efter ansökan från specialklubben, beslutat om central registrering (hälsoprogram på nivå 1) av DNA-resultat avseende rcd4-PRA hos engelsk setter (se protokoll från möte med SKK/AK den 14 maj 2014), gordonsetter (se protokoll från möte med SKK/AK den 14 juni 2017) samt irländsk setter (se protokoll från möte med SKK/AK den 22 maj 2025). Hälsoprogrammet innebär att resultat från DNA-test för rcd4-PRA registreras i SKK:s databas och publiceras via webbtjänsterna Avelsdata och Hunddata.
Svenska hundägare som vill låta testa sin hund ska använda sig av NKK:s rutiner och remiss.
Instruktion för rcd4-PRA
Provet tas av veterinär och NBU:s remiss samt SKK:s allmänna DNA-blankett fylls i och undertecknas av såväl djurägare som veterinär. Hundens identitet ska säkerställas vid provtagningen. Provet tillsammans med NBU:s remiss ska genom veterinärens försorg skickas till Norges veterinärhögskole (NMBU) i Oslo där testet utförs.
SKK:s allmänna DNA-blankett tillsammans med kopia på provsvaret/certifikatet skickas till SKK som centralt registrerar resultatet.
.............................
CLAD (canine leukocyte adhesion deficiency)
CLAD är en defekt i kroppens vita blodkroppar som gör individer som drabbas extremt infektionskänsliga. De uppnår därför sällan vuxen/könsmogen ålder. Sjukdomen förekommer hos irländsk röd setter samt på irländsk röd och vit setter och arvsgången är enkel autosomal recessiv, vilket innebär att den drabbade hunden fått anlag för sjukdomen från båda sina föräldrar.
DNA-test
För irländsk röd setter gällde fram till 2014 krav på DNA-test av föräldradjur, eller hereditärt friande resultat, för registrering av valpkull. Från och med 2014 är kravet borttaget, men resultat registreras fortfarande centralt. Svenska Irländsk Setter Klubben, SISK, rekommenderar fortsättningsvis att utländska och importerade avelsdjur utan känd status testas. SISK:s avelsråd har beslutat fortsatt testning av CLAD för att få hunden godkänd som avelshund på SISK.
Instruktion för CLAD
Blodprovet tas av veterinär, den särskilda blanketten fylls i och undertecknas av såväl djurägare som veterinär. Hundarnas identitet ska säkerställas vid provtagningen. Blodprovet ska genom veterinärens försorg skickas till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som utför testen. Provsvar går från SLU till SKK som centralt registrerar resultatet.
.............................
DEGENERATIV MYELOPATI (DM)
Degenerativ myelopati (DM) är en ärftlig sjukdom som drabbar den åldrande hunden. Symtomen är tilltagande svaghet i bakdelen som relativt snabbt blir till förlamning. Det finns ingen behandling som botar tillståndet. Då symtomen kommer på äldre hundar torde många felaktigt diagnostiseras med åldersrelaterade nedsättningar. I Sverige har DM diagnostiserats på Irländsk Setter.
Diagnosen ställer vi med att utesluta andra sjukdomstillstånd och konfirmerar den med ett DNA-test. Arvsgången är autosomal recessiv. Det ger oss en möjlighet att "avla bort" sjukdomen ur vår ras utan att alltför mycket smalna av avelsbasen. Detta genom att testa tilltänkta kombinationer och därigenom undvika parningar som kan ge valpar med dubbla anlag för DM. När vi har kunskap om att den Irländska Settern kan drabbas av DM och hur sjukdomen nedärvs finns det inte tid att spilla. Ju fortare vi börjar testa tilltänkta avelshundar desto snabbare får vi bort anlaget ur vår ras.
Provtagning för DNA-test kan vara svabbtest eller blodprov.
Laboklin, ett akrediterat laboratorium, analyserar anlag för DM ur blodprov. Ni kan beställa och betala analysen genom att gå in på hemsidan Laboklin Europe, Bad Kissingen eller via pappersremiss som ni laddar ner, skriver ut och tar med till veterinären. Väljer ni pappersremiss så betalar ni via faktura. Kryssa då i "invoice to owner".
Ni anlitar veterinär som tar blodprovet (0,5–1 ml EDTA-blod), intygar hundens identitet och sedan skickar provet. Provet skickas som brev (ej rek) till: Laboklin Eckensväg 26, SE-43333 Partille.
Veterinären kan också skicka provet till: Laboklin GmbH, Steubenstrasse 4, DE-97688 Bad Kissingen.
Kontrollera sedan att det svar ni får (DM in exon 2 od the SOD1-gene) har såväl provsvar som hundens identitet (chipnummer) och provets identitet (Labnummer) på samma papper.
Registering på SKK framöver
För att SKK ska registrera provsvaret, nu eller senare, ska veterinären också fylla i SKK's egen blankett med ovanstående uppgifter. SKK behöver då både provsvaret och deras egen blankett.
Då ni skickar provsvaren till SISK kan dessa sammanställas och redovisas på klubbens hemsida. SISK rekommenderar parningar med fri-fri eller fri-anlagsbärare. Avkommor till fri-anlagsbärare bör då DNA-testas innan fortsatt användning i avel.
I förlängningen kan SISK komma att rekommendera valpköpare att undersöka huruvida föräldrarna till deras tilltänkta valp är testade avseende degenerativ myelopati.
.............................
rcd1-PRA
Progressiv retinal atrofi RCD-1, PRA (early onset)
Beskrivning PRA är en ögonsjukdom som förekommer i olika former. RCD-1 är en typ som finns beskriven på irländsk setter och som ger symptom före ett års ålder och leder slutligen till blindhet. Hos Irländsk Setter hittades en mutation för tidig debut av RCD1 (rod cone degeneration 1) redan 1993. Sjukdomen är ärftlig, med enkel recessiv arvsgång och kan ses redan hos valpar. Sjukdomen förekommer inte i Sverige, men ett DNA test för att identifiera anlagsbärare finns. I Storbritannien har man testat över 600 hundar och alla har varit fria. I USA rekommenderar man att alla avelsdjur DNA testas. En lämplig åtgärd är att testa alla hundar som ska användas i avel och alla utomnordiska importer för att undvika att få in en defekt som i dagsläget inte finns i landet.
Arvsgång: Arvsgången är enkelt recessiv.
Länkar:
