Skriv ut denna sida
måndag, 02 april 2018 10:26

Niklas och rödingarna

Niklas Sundberg med Norrlandsguidens Mammut Niklas Sundberg med Norrlandsguidens Mammut

NNFK hundarna Norrlandsguidens Mammut Norrlandsguidens Eldibaken och Erin vom Kapellenpfad: har dammats av inför denna vårsäsong.

Mammut har startats på tre prov och vilken start det varit. På hennes första start i Norska Namdal så dammade hon till med att vinna segrarklassen. Hennes nästa start i Röros så slutade det med en andraplats i vinnarklassen sedan så styrde hon kosan till Arjeplog och även där vann hon segrarklassen med cert. På samma prov så startades även Norrlandsguidens Eldibaken och hon lyckades ta andraplaceringen och tilldelades även ett ck. Med denna sköna start med två av våra irländska settrar så anmälde vi in oss på NM. Där tog vi med rutinerade Erin.

J&F: Efter jaktprovet i Arjeplog så vill Jaktmarker & Fiskevatten göra ett reportage med vinterjakt på ripa med stående fågelhund. Sagt och gjort vi startade jakten uppe mot norska gränsen. Ja vi hade en knalldag med både fågel i säcken och ett reportage som reporten var mycket nöjd med. Men det får vi nog läsa om inför nästa vår.

NM Vinter 2018 Jag ville inte ta med tre hundar då det kan vara besvärligt att ha så många hundar med på fjället så jag valde då att lämna Mammut hemma. Eldibaken och Erin fick chansen att visa vad de var gjorda av. NM startar med tio partier med 20 hundar i varje parti. Från varje parti går maximalt 6 hundar vidare! Oh boy vilken konkurrens Eldibaken rök i första släpp FAAN där rök våra chanser trodde jag då jag håller henne som min vassaste sökare och lydigaste hund. Nåja Erin har inte varit mer än en kort sväng på fjället men med hans åtta år av erfarenhet och hans system i söket gjorde att han hittade fågel två gånger och skötte dem enligt hur han har lärt sig. Det slutade med en 2a vk första dagen. Dag två gick vi på marker med nästan ingen biotop och väldigt lite fågel. Erin gick extremt bra och sökte mycket stort i terrängen som bjöds. Domarna höll honom högst på sök. Med den insatsen gick vi vidare till finalen. Tänk av de 200 hundarna var bara 18 kvar och en av dem var Erin. I finalen så hade vi en bra start men ingen fågel. Erin placerades som trea efter de hundar som hade haft fågel. Vi fick då chansen att möta den ledande hunden. Jag hade gått i samma mark dagen innan och vi hade inte haft någon fågel i det partiet av terrängen som vi gick i, min chans att finna fågel var att skicka hunden ned till en bäck som låg ca 400m bort sagt och gjort Erin styrdes för första gången på tre dagar med lång arm rakt fram och kommandot att gå långt ut. Erin susade ut och försvann. Spänningen var rätt stor då jag frågade domaren om jag fick titta efter ”Diselmercan”. Det fick jag. Nästan framme där hann försvann stötte jag en ripa som Erin spikat. Å min gud vad nära det var att vi tog detta hela vägen med Erin”diselmercan” vom Kapellenpfad. Nåja! Känslan att ha en hund som gör sitt yttersta som ligger precis inom marginalerna när spelet är högt är skön. Ibland går det hela vägen men ofta så lyckas man inte. Jag är lyckligt lottad att ha fått gå ända till final på NM och tror att någon av våra hundar någon gång tar sig ända fram till vinsten.